söndag 7 augusti 2011

Vem hjälper den som hjälper andra?

Förväntningar, misstag i farten kan knäcka och ..., och senast fick jag höra om hur en 50-åring fick sätta livet till vid bråk kring en cykel i Eskilstuna. Men det finns mycket mindre drastiska fall som människor råkar ut för ..., såsom då somliga går i väggen. - Mycket av detta sker helt i onödan! - Vad kostar personliga kriser i samhället?

Problemet - fast jag var medveten om behovet, skulle ha legat i träda (åtminståne hos mig), men så fick jag ett bra tips, när jag tittade på den ungerska TV-kanalen. - Något borde göras som det heter! Jag får återkomma till det senare.

I brist på utbildade akut-kompetenser etc.- men även om det finns sådana, men ... - är de som bortblåsta när man mest behöver dom. De är inte tillräckligt tillgängliga när kriser tillstöter! - Jag återkommer till faktiska situationer senare.

Men visst finns dom, utbidldade, sittande, väntande på sina patienter... Men det blir liksom inte av att man hinner söka upp dom i tid eller så är de mycket anonyma - finns inte tillräckligt i allmänhetens medvetande. De skulle behöva bli kända för att lösa kriser, rentav inför offentligheten.

Och om man ändå besöker en kurator så lyssnar han/hon mest på problemet - som någon sa. De är sparsamma med råd - det blir mest tröst och självklara sådana. Och resultatet av deras arbete ... blir kanske ändå en återfall...  Det saknas kändiskuratorer eller vad skall jag kalla dom, som kan visa upp resultat och hur de gör

Problemet: När kriser uppstår så är hjälpen borta. Kändiskuratorer(?) finns inte i Sverige. Jfr.: http://www.drphil.com

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar