Snack om historiens gång

Det var världens historia på tapeten. Jag sa att det var svårt att förstå sig på allt skeende i nuet - det händer så mycket!

- Jag tycket att man har någorlunda kläm på 1900-talet, men mycket litet om vad som har hänt innan, säger Andree.

- Den avgörande bomben kom i och med kristendomen. Dess segertåg ser vi nu bl a över hedendomen. Generellt är det idéerna/läran som är utvecklingens motor.

- Det finna alltid många idéer...

- Ja, men de bättre idéerna har alltid svårast, även för att de är nya, men de vinner alltid till sist. Man måste se utvecklingen som en process.

- Vad är det som gör att de idéer som driver framtiden kommer just i det rätta ögonblicket, så att säga.

- Ja, tryckarkonsten kom ju till exempel i rätt tid för då behövdes den för att trycka biblar m m.

- Ja, och före Jesu tid behövdes ett nytt världspråk som blev grekiskan.

- Just det, och med Jesu verksamhet förändrades hela historiens gång genom att kristendomen placerade sig i fokus för hela utvecklingen. Men det var inte lätt

och vi vet också att det fick ske till priset av många krig och stridigheter.

- Och förföljerser av de kristna... jag tänker på Nero och...

- Javisst, men någonting märkligt inträffade också. Hedendomen i Romarriket fick en avgörande slag bland annat, då idén med kristenhetens framträdande som statsreligion inträffade. Denna omvandling av Romarriket var helt utan förväntningarna.

- Det var väl från och med den tiden som kristendomen utnyttjades säven av härskarklassen, i egna syften.

- En ohederlig allians, men kristendomen har ändå kunnat påverka utvecklingen och gör det ännu i dag. 

VC

Det du
"gör, gör, gör"
och det du
"gjort, gjort, gjort"
fokuseras på
och det gör dig till
den du ÄR
på arbetsmarknaden.

det handlar om
görandet, prestationer
det handlar om
ytan
som jobbsökeriet lär oss...
- den du ÄR för dom.
... CV:n berättar
om oss om.

men
i en djupare mening
får du inte plats...
vem du verkligen är
i CV:n
du vill inte heller
bara vara den
som färlöst visas
upp för dom
- som på TV:n.

Sinko

Den bästa hjälpen finns kanske på arbetsplatserna

1. Pénzzel.

Egy rokkant kéreget az utcán. Mit tehetünk? Pénzt dobunk a sapkájába.

2. Munkaadással.

A munkanélküliség esetén vannak akik dolgozni akarnak, azoknak tehát valamifajta munkát kell szerezni.

3. Iskola.

A cél itt megteremteni a fiatalok a munka világához való bekpcsolódás alapjait.

4. Kiképzés munkahelyen.

Egy afgán férfi dogozott néhany évet Svédországban. Azután visszament Afgániába és ott vállalatott teremtett.

A tudásának egy részét a svéd munkahelyen szerezte meg. Ezt a fajta folyamatot általánosítani is lehetne és kell is.

Mert ez a fajta tudásátadás/tudásmegszerzés fontossága i jövôben különösen növekedni fog.

A beiskolázás(?) végül is a vállalatoknál kell hogy megtörténjen. Mert minden munkahely speciálius tudást is igényel, már ma is.

És amely tudást az iskolában nem lehet elsajátítani.

Ezt az ötletemet Svédországban is elôadtam - itt nagyon röviden teszem - de akkor nem nagy sikerrel. Mert a probléma megoldását másképpen képzelik el.

Amire én megpróbáltam rámutattni az az hogy, azok tudását stb elveszíti a társadalom akik pl a nyugdíjba mennek. Ezt pedig én egy nagy vesztességnek tartom.

Az én ötletem röviden az volt hogy a leendô nyugdíjasok, gyengélkedôk stb tudását/tapasztalatait nem volna szabad csak úgy tétlenül elveszíteni - mert most éppen ez történik. 

Akik tehát már nem bírják egyedül a melót kaphatnának(ha alkalmasak arra) egy "segédet" pl egy tanulót amely segíteni tudna nekik. Persze mindezt a "gyenge" ellenôrzése alatt. Mialatt a "segéd" is tudásában gazdagodni tudna.  Munkahelyi tapasztalatot is tudna szerezni ezáltal ott magának. - A munkahelyi tapasztalat most ugyanis nagyon felértéklôdött!

Nagyon fontos lehetne ez a "szolgálat" a munkavállalás választása stb céljából is az új generáció számára.

Az iskola is közbenjárhatna ebben a gyakorlatszerzésben stb, vagy annak a megszervezésében.

Sôt kötelezô is lehetne az iskolások/más munkanélküliek számára, amikor egy ideig egy "öreg" dolgozónak a munkahelyén tunának segíteni vagy ebbe bekapcsolódni.

A kiképzés munkahelyen  fontosságát jobban felkel ismerni, és népszerûsíteni, és természetesen felértékelni!

Nytt fenomen - samhällsinflation(?)

Medan den tekniska utvecklingen går i allt snabbare takt, så måste allt annat uppgraderas. Samtidigt som alla resurser flyttas från krympande till nya och växande verksamheter.

Men hur är det med det humana kapitalet; skolan, vården, det sociala samlivet etc? Processrna är även här likartade.

Alltfler saknar kunskapsbasen, studietekniken m m säger Lars Jagren.

Vad skolan beträffar, är likheterna där, skrämmande likartade med vad man kan uppleva vid inflationer i samhällen.
"Trots sämre kunskaper har betygen i skolorna ökat." Och det är likt som vid inflationer, de svaga drabbas mest.

Sedan chocken nu har lagt sig så försöker man nu sätta skutan/skolan på rätt köl igen. Men så ökar även takten i omvärlden så att risken är stor att inte komma ifatt.
- Det blir allt svårare att hänga med!

Ett minst lika stort problem är att inflationsliknande processer inträffar samtidigt på flera andra områden i samhället exv i det sociala sammanhanget m m.

Det som händet med skolan är ju bara en återspegling av vad som sker i samhället i övrigt. - Vi står inför en ny typ av samhällsinflation.

"Precis som tornet i Pisa riskerar Sverige att bli en monument över effekterna av bristande kunskaper." - Företagarna -

Vad händer i klassen?

Låt oss börja med det mer moraliserande begreppet människofruktan. Något liknande genereras redan i klassen i skolan men begreppet är olämpligt till att förklara vad som händer..

I ett sekulariserat samhälle tränger sig andra begrepp fram såsom kompisfruktan, grupptryck, mobbning, utanförskap(politisk) etc mera hanterbara begrepp.

Inom vetenskapen lägger man en mera detaljerad karta över processer i klasser.  Såsom utveckling av social rangordningsstatus, en sorts hierarkisk rangordning, kamratgrupperingar etc. Metodiska grepp som låter oss få en större inblick i skeendet och därmed möjligheter att kunna hantera dessa.

Det händer mycket osynligt efter att man har ställt ihop en skolklass. Det är på den synliga delen - prestationen som man fokuserar på mest. Det är läraren och även föräldrarna mest intresserade av. Medan klassdynamiken utvecklas i skymundan och det blir som det blir. Den ouppmärksamma läraren ser framför sig en grupp av skolbarn varav en del presterar bättre och andra sämre. Varför det blir så - på grund av interna konflikter etc - vet han egentligen inte mycket om.

Men en förändring är på gång. Man börjar mer och mer uppmärksamma själva klassdynamiken. Det är nämligen barnets hälsa och studieprestation som står här på lång sikt på spel. Och numera vet man att sådant grundlägges redan på ett tidigt stadium ofta i skolan.

Hur ser den sociala rangordningen i klassen ut? Och vilka olika statushierarkier, kamratgrupperingar håller på att utvecklas? Och vad är deras betydelse? Även politiker börjar bli mer och mer intresserade av dessa fenomen. Misslyckanden i skolan kostar nämligen samhället stora pengar. (exv  kostar 670000 kr/år en missbrukare samhället.)

Jag har nyligen pratat med en vakt om företeelsen unga livsstilsbrottslingar. De är för unga för att dömas och det finns exempel på då inte ens föräldrar kan rå på dom. I massmedia finns det bara kritik på föräldrars uppfostran men utan att goda förslag/verktyg som presenteras.

Men föräldrar försöker. Ett senaste och otrevligt försök som jag läste om gällde sonen, som pappan ställde i skogen där han lämnades ensam. Gissa vad som hände utan att bättre förslag framställdes av någon överhuvudtaget.

-  Så får man inte göra - men hur får man göra då?

- Varför inte tala med barnet?

Javisst, men det måste man börja på ett tidigt stadium innan olämpliga hierarkier - kompisgäng/kompisbildningar etx - utvecklas. Och detta sker ofta redan på tidigt stadium i skolan m m där man lära känna varandra. De olika status hierarkier i klassen borde kunna få synliggöras.

Ett kompisgäng kan vara socialt mycket stark men dess begynnelse kan ha påbörjats tidigt i skolan. Känslomässiga avtryck, negativa minnen i en känslig period m m av livet kan ta lång tid att läka, visade forskarna.

Status och fruktan

Herrar och tjänstefolk

 

Det var förr i tiden, då det fanns en klar gräns mellan herrar och tjänare.

Nu lever i en annan tid då denna gräns har mer och mer försvunnit eller så talar man inte om den längre. Men i stället har det uppstått flera liknanade gränser och anledningar till den nya företeelsen, i det så kallade statustänkandet.
- Nu är det min och den andres status som är intressant. Och sådant tänkessätt lär man sig redan i skolan.
Att gå i skolan får man snart känna av vad status betyder. Hemma familjens älskling men i skolan... Redan från början utvecklas en hierarki där man försöker hitta sin plats. Dynamiken i olika klasser är olika men överallt bestämmer den elevers inbördes status. Vissa elever får en högre status medan andra får känna sig utanför (mobbning m m?)...
Vad nytt eleven sedan får med sig hem är just elevens status i klassen. Låg status medför sedan svårigheter med hälsan, beteendet och framgången/trivseln i övrigt. I dessa fall är är det sociala nätverket av skärskilt betydelse för att kompensera skadan. (En oroande iaktagelse säger att ungdomar skärskilt mellan 16-21 år - händelser, som blir utsatta etc - kan få betydelse långt fram i livet.) - Räddslan som sprider sig i dessa hierarkiska kontakter genererar människofruktan/kompisfruktan m m av dom som exv har högre status.

Många tycker att detta har i vuxenlivet dock blivit bättre. Förvisså tycker jag det själv, i jämförelse hur jag har haft det tidigare i mitt liv - i synnerhet med maktens herrar tidgare. Men så hittar människan - även jag - på nya sätt att plåga sig själv, i stället en herre, med många speciella sådana.

Förvisso har det blivit bättre materiellt även i min värld men det kunde ha blivit ännu bättre om jag slapp statustänkandet. Fast jag måste medge, att jämte mig, har även detta blivit svagare med åren. Status i min värld har numera ingen status. Och i döden blir vi helt lika dvs nollställda.

Statustänkandet genererar emellertid ångest och ångesten har följt mig i livet. Det var när det gällde studierna/jobbet och problemet att ständigt motsvara förväntningarna - riktigt ångestskapande faktorer.
Det luriga med statustänkandet är att, "herrar ochs tjänare" tänkandet, överflyttas omärkligt på statustänkandet med många gränser och vyer, till livet med olika hierarkier.

"Status är ett av de viktigaste orden i vår tid och det speglar vår tids grundläggande vanvett. Det där lilla ordet betecknar den fixering vid rangordning och hierarki som finns i ett alltmer marknadstyrt samhälle. Ju större ojämlikheten mellan samhällsaklasserna blir destå mer besatta blir människor av att värdera varandra och placera varandra i statushierarkin." - Just så här har Göran Greider beskrivit situationen.

Detta hela händer ofta på ett omedvetet plan. Men det vore skönt att slippa de ängsliga blickarna på andra som har det bättre/är duktigare eller har förmodligen en inbillad eller verkligen bättre social status.

Ålderdomligt upplägg?

Lektiostidens längd - 45 min - bestämdes pga att det var max så länge läraren orkade skriva på tavlan (hört av en historielärare). Eleverna fattar ofta inte vad de olika nya begrepp som dyker upp betyder.

Skolan

som det är

och som det blev

har historiska rötter.

att samlas i kyrkan

där prästen talar

och församlingen lyssnar

och gör sin läxa sen.

vi vet nu också

att det inte funkar...

- hur många är det?

med läraren framför

bland barna fattar...?

om ingen bryr sig

att se efter

blir resultatet

i dagens skola

långt därefter.

Sinko