fredag 25 maj 2012

Inte lätt att vara morfar3

fortsättning


En konflikt är aldrig över förrän den är löst, drog jag slutsatsen sist tidigare.

Vi satt nu vid bordet alla tre med maten framför oss serverad av Tabita, men ingenting fick röras förrän vi nu kunde samtala fritt om våra synpunkter - tänkte jag. Man måste ju i alla fall försöka göra det innan maten, annars kan ju inte heller maten smaka så bra om det känns att vi är ovänner på något sätt.
- Att någondera känner sig uppretad förhöjer ju inte matlusten.

Och det är förståss jag själv som har blivit arg som måste börja - ett olämpligt beteende från morfars sida som de inte har väntat sig och så står nu undrande inför.

Så jag började med att säga det som är det viktigaste först i detta sammanhang.

- Morfar är absolut inte arg på er själva utan bara på ert beteende; som ni trixar och förhalar det som jag har tänkt att hinna med i dag, och som vi borde ha samlats till att diskutera här för flera timmar sedan. Det är nämligen en stor skillnad - sa jag - att bli arg på er och att bli arg på beteendet som ni visar. Jag är ju inte alls arg på er egentligen utan bara på det hur ni gjorde.
Och ni får förståss vara arga även på morfar om han har uppfört sig konstigt - upplevt sig provocerad - eller på annat sätt olämpligt som i detta fall. Man får faktiskt tycka också illa om vad morfar gör - så morfar är inte någon undantag. Han kan också göra fel så var inte därför rädda att framföra er egen menings helt från hjärtat. Vi skall lyssna ny på varandras synpunkter.
- Kritik är bättre än smicker!


fortsättning följer

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar